LP SLCH Rödahunds And-Isak

Ja ikväll har VM invigts här i stan. Mia och jag bestämde oss för at gå dit, och eftersom det inte va ngt inträde så kändes det ju somen självklarhet. Så vi kom dit en stund innan , satt å drack en kaffe å hade det allmänt mysigt. Isak var med oxå. Hade väl eg tänkt att inte ta med honom när det är så mkt folk men vi hade ju ändå tänkt att bara stå lite i utkanten så det skulle ju vara lugnt hade vi tänkt. Vi såg, eller såg gjorde vi väl inte direkt, men vi hörde lite iaf, från alla tal och sen Sahara Hotnights som uppträdde.

Efter en stund bestämde vi oss i alla fall för att gå därifrån, när det inte var så trångt. men vart man än vände sig så var det snart fullknökat med folk och alla var lika irriterade för att jag hade hund med mig och var så oansbarig. Jag vill bara skrika"Men däe jag stod alldeles nyss var det tomtr, jag kan inte hjälpa att alla ska fram överallt å just exakt precis NU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!" hehe å det gjorde jg väl lite då å då. Men det var fruktansvärt, på ett par skunder hade alla bestämt sig för att nu ska vi gå hem och lika snabbt var alla "flyktvägar" spärrade och vi kom ingenstans, kände hur paniken stegrade. jag pallar inmte sådana situationer. Och med hunden oxå.....vi kom ingen vart alls. vad skulle vi göra?!

till slut lyfter jag upp honom i min panik för att komma därifrån, vi vill ju bara komma undan lite så att alla andra kunde passera. men inte orkade jag bära honom så länge å dessutom hatar han det!!=)
Men vi lyckades finna några personer som kunde flytta sig lite ¨å hjälpa till och hela tiden : "Ursäkta, förlåt, tack så mkt, ojoj jag ber om ursäkt. Nej jag är inte oansvarig och nej jag tog inte med mig hunden till folkhavet, ja folkhavet kom till oss, ursäkta flåt, tack tack". När vi väl kommit ut ur folkhavet.....kände jag bara hur jag skakade. Fy fan det var hemskt. Å alla dessa människoe, som tror sig veta allt & ska ha åsikter om allt man gör. Nåja hur som helst, vi tog en låååång omvåg runt parken och tills lut kom även vi ut =) Isak brydde sig inte nämnvärt av händelsen, jobbigt att bli bure & se så mkt ben bara. jag är glad, att han har så starkt psyke en sådan situation hade knäckt vem som helst, även jag kände mig ju helt omtumlad. Nu vet jag hur det kan gå, även om ens intentioner var de allra bästa. Hem kom vi iaf tillslut. På vägen stannade vi för att titta på ljusspelen på Rådhusets fasad, det krävs en del för att man ska bli imponerad idag tycker jag men det var riktigt fint alltså=) verkligen wow!!

Så kram på er alla å ta det lugnt. Puss puss från både isak & mig.